"Det är det bästa som någonsin hänt mig". "Det är det bästa i mitt liv"

 

Hon kan ju inte ha varit med om allt för mycket i sitt liv. Varje gång det händer något i Paradise Hotel (det har i för sig lugnat sig på den fronten i senaste avsnitten) så är det det absolut bästa eller värsta som någonsin hänt henne i hennes liv. Att ha kommit med i Paradise Hotel är ju det bästa som hänt henne. Att Samir åkte ut är det bästa som hänt henne. Att ha jul i Paradise Hotel är det absolut bästa hon varit med om i sitt liv. Inte i Paradise-säsongen.. utan i hennes liv.

 

"Liksom". Liksom efter vartannan/vart tredje mening. Liksom Liksom Liksom. 

 

Och hans fula jävla flin. Usch. Jeppe får mig att vilja spy i någons mun. Inte någons, hans!

 

"Och det står jag för".

 

Hon står för allting, alltid. Det är viktigt att stå för det man säger och hon kommer ihåg att påpeka det varje gång hon gjort ett uttalande. Hon står för att hon tycker att Jesper har visat sidor hon inte tycker om, hon står för att hon tycker att det är fel att säga "jag vet inte" när man frågor hur många en haft sex med som inte vill säga och hon står för att hon tycker illa om något. Det har i för sig blivit en trend, alla står för allting och vill gärna påpeka det. Utom Jeppe som inte står för att han haft sex med Linnea. Liksom. 

 

Anja.

Hon bölar mest. Hela tiden. Böl böl böl. 

Eller ja, inte hela tiden. Bara om Samir avbryter henne, om Samir skämtar, om Samir pratar med den nya tjejen, om Samir "gör något som han vet att han gjort men låtsas som ingenting", om Samir är med henne, om Samir inte är med henne, om Samir svarar något under Pandoras ask som hon inte tycker om.. 

 

"jaha, jag har ingen partner."

 

 

 

Jag var på en inflyttningsfest i helgen. Jag drack vin men blev inte full. Blev inte ens lullig. Jag blir inte det längre. Jag dricker lite vin för att det är gott men jag dricker det långsamt och pratar mest och rätt vad det är så ska vi hem och jag är inte full. Jag älskar verkligen att slippa vara bakis. Bakis är en hemskt onödigt känsla som jag gärna är utan. 

 

Jag pratade ihjäl folk. Jag vill inte göra det men jag vet inte vad jag annars ska göra. När någon börjar prata med mig så börjar jag prata för fullt. Jag blir liksom nervös och samtidigt så orkar jag inte bry mig om saker jag inte bryr mig om så istället pratar jag bara på. Ibland om mig själv, ibland om något ämne som intresserar mig, ibland om en bok, ibland om allmäna funderingar. Jag brukar inte reflektera över hur mycket jag pratat med folk så kanske var det så att jag pratade på mer än vanligt denna ggn och därför la märke till det eller så var det för att jag var nykter och därför pratade mer istället för att typ dansa, supa, dansa, shota. 

 

När jag gick hem kände jag en känsla av "jo men det var trevligt men jag pratade hål i öronen på folk" och skämdes lite. Jag måste bli bättre på att ställa frågor. Låta folk prata om sig själva/sitt. Vara mer intresserad. Objektivt och utåt kanske jag egentligen inte var så egocentrisk som jag beskriver mig här, det var nog mer en subjektvi känsla. Men ja. Det känns som om jag bara babblade på. 

Jag dansade också en del. Är inte van vid att göra det på hemmafester. Jag gör aldrig det. Men hade svårt för att stå still och kände mig rastlös men ville ändå inte gå hem. Så när jag inte ville prata ihjäl folk dansade jag en stund. 

 

Det var en trevlig fest. Det var en inflyttingsfest där en tjej i klassen flyttat ihop med sina pojkvän så vi var både klasskompisar och utomstående människor. Jag blev påmind om hur jag inte har kompisar i klassen. Eller ja, jag har ju det. Jag är omtyckt och jag har flera som säger fina saker om mig och som ja.. tycker om mig.. men alla i klassen har liksom vänner i klassen. D.v.s. ett gäng som de hänger med. De hittar på saker ihop, de äter middagar ihop, ses hos varandra ihop o.s.v. Det finns ju flera anledningar till att jag inte blivit vän med någon av gängen och att jag blivit lite "utanför". Kan gå in på dem en annan gång men dels beror det på att jag nog inte bryr mig tillräckligt för att engagera mig och för att jag har min man. Men jag blir ändå lite påmind och ledsen över det faktum att jag är ganska utanför när folk i klassen säger hejdå på festen med "ja men vi ses på söndag" eller "imorgon ska jag upp och träffa ***' och fika på stan" och jag aldrig är medbjuden.  

En av de jag faktiskt umgås med och som jag ser som min vän, en vän jag tror att jag kommer att ha kontakt med även efter utbildningen L skulle ha någon form av mys hemma med några vänner. Jag var inte medbjuden. Det gör mig ingenting, man ska inte behöva bjuda alla så fort man ska göra något. Men ändå kändes det litegrann (så uppenbarligen gjorde det något). 

Imorse vaknade jag dock av ett sms av L med inbjudan. Mitt bittra jag ville ironiskt tänka "kul att du bjuder mig nu när alla andra vetat minst två dagar" men mitt icke-bittra tänkte "wiiie, mys.. kommer" och mitt jag-orkar-egentligen-inte-måste-städa-och-tvätta tänkte att jag kan fan inte klaga på att jag aldrig blir medbjuden om jag inte tänker komma ändå. Så jag tackade ja, promenerade dit, umgick och gick hem. Det var en mycket trevlig kväll. 

Jag upplever hur det känns när de kognitiva funktionerna sakta med säkert stänger av. Det blir diffust och dimmigt. Då och då kommer jag tillbaks och kan tänka, se, läsa, förstå igen men däremellan känner jag hur ögonen går i kors. Jag håller huvudet mot datorskärmen och läser texten, skrollar till och med ner, och upptäcker inte förrän jag "kommit tillbaka" att mina kognitiva funktioner stängts ner för en stund.

 

Jag tror att det är dags att sova. 

 

God natt. 

Under 2014

 

♥ Bli bättre på att sova

♥ Bli bättre på att vakna

♥ Bli bättre på att inte skjuta upp

♥ Bli bättre på rutiner

♥ Läsa 

 

♥ Gå på bio mer

♥ Se serier mer

♥ Träna/Promenera/Röra på mig mer

Tänkte punkta upp lite saker som händer 2014 som jag ser fram emot och som jag kanske kan drömma mig bort när jag inte vill vara i nuet. 

 

Jag åker ÄNTLIGEN iväg på min bröllopsresa! Jag är så jävla förtjänt av den (vet inte ens vad det innebär) och jag längtar som faaaan! Tänker verken plugga eller ha pluggångest en enda sekund på resan. Ska bara njuta, vila, göra saker, chilla, vandra, våga snorkla, vara med min man, åka runt, chilla, läsa bok, sola, bada, göra folk avundsjuka på instagram, äta gott, gå på show,

 

Eventuellt komma ner til Malmö och fira en vän som fyller år (kodat för något annat som håller på att planeras).

 

 

♥ Träffa bebis

En vän till mig får barn och jag kommer ner för att hälsa på, ihhh, längtar! Två vänner till och med, även om den andra mer räknas som vän till min kusin. Men ska träffa hens bebis ocksååå!

 

♥ Överasska P med present

Hoppas jag. Måste se till att ha råd. Men det ska jag fan fixa, har velat det länge nu.

 

♥ Framläggning av x-jobb.

Ser dock inte fram emot, vill mest bara bli av med. Men lääääängtar till sekunden efter att det är över. FREEDOME!!!!!

 

 

♥ Tar examen

OMG OMG OMG!!! Avslutar psykologprogrammet och är färdig psykolog!!!! FIRA!

Min kusin gifter sig och jag ska vara toastmadame. Det är en utmaning för mig. Jag gillar inte att prata inför folk men eftersom jag bestämt mig för att sluta var rädd för saker man inte behöver vara rädd för har jag utmanat mig själv lite och har inte tillåtit mig tveka/vara osäker inför att vara toastmadame heller. Ska bli så kul! Bröllopet kommer att vara legendarsikt vackert med en vacker brud med samma namn som mig. Hon har en legendariskt vacker klänning. Klänningen är ungefär lika fin som min var (faktiskt lite finare, hade jag gift mig igen hade jag velat ha den hon beställt) och min var sjukt jävla fin så ni kan ju bara tänka er hur fin hennes är då..

♥ Övernattning i Skrylle

Det är tradition. Varje år övernattar jag och S och alla som vill följa med i skolgen (nja, kan väl inte riktigt räknas som skog) och det är supermys! Grillning och chill och sen övernattning. Kanske följer J med i år? Jag, S och min man A kommer i alla fall. Förhoppningsvis E också. P, D och L kommer förmodligen inte men kanske kanske kan man få med dem till grillningen bara, över dagen. Kanske tar S med sitt barn också? Aja, längtar hur som helst! Notering; sjukt bra att alla mina vänner börjar på olika bokstäver.

 

 

♥ Fira min man.

 

En annan kusin gifter sig. I Göteborg denna gång. Jag vet inte ens om jag är bjuden eller om han ska ha någon litet. Så det är inte säkert. Men förhoppningsvis. 

 

♥ Mottaga en glädjande nyhet!

Något kommer att hända. Jag vet inte vad men en god nyhet kommer att ske. Jag har läst eller hört det från flera olika håll så då måste det ju vara sant. Bland annat min kusins pappa som är en sån som spår och känner på sig saker och också i olika horoskop (som jag inte tror på men när alla säger samma sak så undrar man ju). Jag tror det är antingen a) jag får anställning som PTP-psykolog eller b) jag blir gravid. Jag blir också väldigt glad om det är c) min man blir anställd som PTP-psykolog eller d) vi får ett ja till en sökt lägenhet som är sjukt fin OCH som vi har råd med. Aja.. återstår att se. 

 Hmm. Ja.. Det är det jag vet hittills. Där emellan ska jag försöka hinna och ha råd till en visit till Stockholm, eventuellt en weekend-resa med maken, kanske en enveckasstripp till hemlandet, umgås massa med Malmövännerna, vara i Malmö, bli anställd någonstans eller åtminstone gå på någon arbetsintervju och öva lite. 

Bästa resminne... 
Hmm, har flera st. Antingen svamptrippen i Amsterdam, utestället i Berlin (eller nej förresten, M störde mig då.. suck) eller Osaka, Japan. Som helhet i resa måse jag nog säga Japan. Det var häftigt hur alltid var annorlunda och det mesta var riktigt fett. T.ex. hur man kunde vända riktning på sätena i tunnelbanan på en sek så att man alltid åkte i rätt rikting eller kunde sitta fyra pers mittemot varandra. Eller hur alla kollektivt delar på paraply genom att ta tag i ett från ett paraplyställ i en trappuppgång eller ett köpcentrum för att sedan lämna det i ett annat paraplyställ för nästa person. Eller den staden där rådjur gick omkring fritt och det var rökfritt i hela staden utom vid särskila "rökhållplater" lite här och där. Eller att toaletterna på offentlifga platser var superavvancerade mest extra finesser som en rumpsköljare, radio och spolljud (?!). Eller hur folket dansade mot en dj när de var på vanliga uteklubbar som om dj hade ett uppträdande. Eller hur de var känt att man inte får ge dricks för att det är en "förolämpning" men istället tar de betalt för exakt ALLT på vissa restauranger/barer (typ för tiden man satt där eller för kareokesånger trots att det var de själva som trycte in miccen i handen på en". Eller hur.. ja. massa saker. Riktigt coolt.

Värsta resminne... 

Ännu svårare att svara på. Ingen resa har varit dålig liksom. Men en resa som jag åkte med ett gäng vänner med kan nog klassas som den värsta resan. Bl.a. blev min vän rånad, vi blev nästan alla magsjuka någon gång under redan, jag fick bo med ett störobjekt, en tupp gal högt som satan precis utanför fönstret i typ en timme varje jävla fucking morgon och jag och min vän blev blåsta på pengar. Så jävla surt. Men vi hade roligt också så allt var ju inte genomdåligt. 

Jag vill helst resa till nya ställen varje gång för jag vill se hela världen. Men jag vill också gärna åka tillbaka till Osaka, New York och Berlin. Måste dock svara Amsterdam eftersom det nog är det resmål jag flest ggr återkommit till. Amsterdam ♥.

Det packar jag alltid ner i resväskan... 
Plattång, mobilladdare, klänning/ar. 

Åker jag lite längre (antingen stäcka eller i tid) så har jag också alltid minst böcker. 

 

Jag är dock sjukt jävla bra på att glömma tandborsten. Det är så svårt. Jag packar inte ner den för att jag vet att jag ska använda den innan jag går hemifrån och när jag använder den på morgonen vill jag vänta en stund innan jag packar ner den eftersom den är blöt. Men efter att jag fixat mig, klätt på mig, tar ytterkläder och skor på mig så går jag ifrån tandborsten. Gaaah! Så många tandborstar jag köpt på vägen.

Det första jag gör på hotellrummet...  
Känner på sängen, tittar i badrummet, ringer hem och säger att jag är framme, kollar om det finns wifi. Behöver inte nödvändigtvis vara i den ordningen.

Restipset... 
- Åk med antingen S eller A. Både S och A är sjukt bra att resa med och har bra lokalsinne. 

- Våga gå omkring och upptäck staden, man hittar alltid tillbaka och kan i värsta fall ta en taxi. 

 

Jag är besviken på mig själv. Av samma anledningar som jag alltid är. Jag gör inte det jag ska. Jag går inte upp på morgonen för att jobba med tentan, jag möter inte upp klasskompisarna för att plugga ihop, jag går inte och lägger mig när jag tänkt att jag ska gå och lägga mig om "tio minuter - en kvart", jag läser inte bok när jag bestämt mig för det, jag gör inte det jag ska. Jag kommer inte igång. 

 

Istället slösar jag tid på skit i ångestreglerande syfte och får ännu mer ångest. En idiotisk cirkel. Jag känner mig dålig för att jag är försenad, jag har ångest över att jag kommer att bli sen oavsett, jag sätter igång ett spel på mobilen eller bläddrar i e-tidningar och tiden går och går och jag blir ännu mer försenad. För att sedan bli arg på mig själv. Vilket gör att jag vill slösa ännu mer tid för att jag ändå är så jävla dum i huvudet.

 

Jag vet att jag också är bra. Men när jag är arg på mig själv så är allt bara skit. Jag vill typ säga upp vänskapen med de få vänner jag har här uppe bara för att jag inte vill göra dem mer besvikna. Jag vill inte bestämma tider vi ska plugga ihop för jag vet att jag ändå misslyckas med att komma upp på morgnarna. Eftersom jag inte sover på kvällarna. Jag antar att jag också drar ut på det ännu mer när jag vet att pluggkompisarna inte sitter själva och att de ändå har varandra. Bara det är ju dumt. Jag känner mig så dålig just nu. Dålig på att vara student, dålig på att vara kompis, dålig på att vara pluggkompis. Bara allmänt dålig. 

 

Måste komma på ett sätt att bli bättre. Måste hitta något som fungerar för mig gällande att komma igång på morgonen. Måste kunna vakna annars kommer jag aldrig kunna ha ett jobb. Kanske ska tänka mig upp? Typ vakna och bara skrika VAKNA i huvudet på mig själv. Eller typ tänka "vilken strålande dag, går jag upp nu så kan jag hinna detta och detta" och vid förseningar tänka "går jag upp nu är jag bara tjugo minuter sen" istället för "jag är dålig, jag är ändå sen, jag vill inte vakna, vill inte finnas idag.. suck.." och sen somna om/slösa tid.

 

Tips på bra meningar att tänka? Eller bra ord att skrika i huvudet?

Jag borde sova nu. Inte bara för att klockan är fyra på natten utan också för att jag sov under tre timmar natten till idag. Ändå har jag inte gått och lagt mig. Hela dagen har jag längtat till sängen men så fort det blir kväll blir jag pigg. Egentligen är jag inte alls pigg. Jag är snarare väldigt opigg. 

 

Jag är förkyld. Slö i kroppen, blir trött av minsta ansträngning, har lätt host och är väldigt snuvig. Det svider i ögonen på mig. När folk träffar mig frågar de först om jag lider av sömnbrist och sen om jag är sjuk. Båda stämmer ju i för sig men det första är mer så som det brukar vara. Det som syns är att jag är sjuk.

 

Ändå har jag klarat av att

- genomföra ett seminarium på fyra timmar

- Hängt lite med en kompis

- Pluggat statistik effektivt i två och en halv timme

- Sett ett avsnitt av Community

- Sett ett avsnitt av Devious Maids

- Sammanställt bröllopsplanering, program, att-göra-listor till ett bröllop jag är toastmaster för i sommar

- Skapat ett docs och delat med mig till involverade

- Försökt formulera rim om att önska sig pengar i present

- Renläst och skrivit ut ett PM som ska redovisas imorgon på MIN ABSOLUT SISTA FÖRESLÄSNINGSTILLFÄLLE!!!! 

 

Så sjuuuukt.

Visserligen har jag en hemtenta, en resttenta och ett X-jobb kvar innan jag tar examen men OM EN VECKA ÄR JAG INNE PÅ MIN ABSOLUT SISTA TERMIN PÅ PSYKOLOGPROGRAMMET OCH DET ÄR OFATTBART ÖVERFETT!!! 

 

Imorgon är alltså sista gången vi är i helklass och har ett helklassmoment al la föreläsning/seminarium.

 

Okej, bra, blev just motiverad till att gå och lägga mig. Har fyra timmar på mig att sova, vakna och göra mig i ordning. Det är tre och en halv timmes sömn. Jag är sjuk så jag kommer se nyvaken ut oavsett men vill nog klä upp mig lite som för att fira att jag MADE IT till sista föreläsningen.