Klagomål

Jag fick en kommentar på förra inlägget angående hur dålig kontroll det är i vården när en patient börjar på medicinsk behandling. De kollade inte min vikt. 
 
 
Jag tycker också att det är förkastligt. Tänk om jag skulle haft en ätstörning och tänkt "nä men gud så bra, nu kan jag passa på att gå ner lite i vikt när man ändå tappar aptiten". Det hade tagit ungefär 30 sekunder extra att väga mig och skriva in min vikt.
 
Inte för att det är mer viktigt att kotrollera vikten för någon av könen men tjejer har som bekant, oavsett ätstörningsproblematik, en press från samhället att vara smala. Och skulle mycker väl kunna "passa på" att gå ner i vikt/inte informera om viktnedgången som kommer på köpet. 
 
Dessutom, "hålla koll genom kläderna" funkar väl främst om man vanligtvis använder ganska tajta kläder där en viktnedgång skulle märkas genom att de tajta byxorna plötsligt sitter löst. Är det verkligen ett tillräckligt bra mått? Eller jo, det skulle väl märkas med hur tajt det är runt midjan och så, men är ändå skeptisk. 
 
Det är lätt att bli sur på vården. Jag har alltid fått höra hur "dåligt" det är och hur "slarvigt" de är men jag har inte förstått det förrän nu när jag själv precis genomgått en utredning och nu är på behandling. Det är mycket att klaga på. Nu råkar jag vara högutbildad och läser till just psykolog så mycket av det som händer vet jag om genom min utbildning eller genom erfarenheter från andra NP-patienten. Men som patient har jag fått oerhört lite information. 
 
 


Kommentarer
S

Du har helt rätt och när du sen börjar jobba så får du helt enkelt vara en del av lösningen och bidra till att göra vården mer vårdande för de som faktiskt uppsöker hjälp. Hur hade du velat bli hjälpt? Det borde liksom upprepas i allas tankar som jobbar vårdande på något sätt.

Riktigt bra blogg! E glad att jag hittat hit ;)

2013-05-29 @ 21:03:11


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

vardagochtankar.blogg.se

Personligt, vardag, frustrationsutbrott och lite ADHD.

RSS 2.0