Varje torsdag i sex veckor hålls det en ADHD-kurs på min praktikplats. Kursen är till för de med ADHD och för anhöriga! Det är ju toppen. Man får lära sig allt från vad ADHD är, hur det visar sig och vilka svårigheter det för med sig men också olika sätt och strategier man kan ta hjälp av för att vardagen ska fungera. En del handlar också om medicinering. Det är både psykolog, arbetsterapeut och läkare/skötare som håller i det och man gör olika saker varje gång. Första delen handlade om diagnosen. 

 

Det var jävligt skönt att få höra om sig själv. Det är skönt att höra att det finns förklaringar till att jag glömmer plattan på mitt uppe i matlagningen för att någonting distraherar mig i ett annat rum. De exekutiva funktionerna i hjärnan fungerar inte "som de ska" och därför är det svårare att hålla och att skifta fokus. Att göra en så enkel sak som att laga mat kräver många saker. Man behöver kunna förutse, planera, göra inköp, följa instruktioner, sortera ut onödig information och hålla kvar fokus på det man gör. Man behöver uthållighet och man ska kunna avsluta en färdig uppgift. Bara att kunna avsluta kräver en förmåga att kunna avgöra när det är dags och planeirngsförmåga över hur man avslutar. Det var så skönt att höra hur de förklarar med exempel och exemplena är träffsäkra. 

 

En gång skulle jag koka ett ägg. Medan jag väntade på att vattnet skulle börja koka gick jag till vardagsrummet och lutade mig ståendes mot soffan nära köksdörren för att slötitta på tv. Plötsligt hör jag ett PANG och i köket finner jag ett sprängt svart ägg på väggar och golv och en kastrull med svart botten och inget vatten. Det luktade i en vecka. 

 

Jag kan skratta åt det nu och har väl egentligen alltid gjort det. Sen det hände har jag ibland tagit upp det som exempel på varför jag inte lagar mat. Haha. Men det var skönt att höra om att min kaosande i köket, hur jag alltid glömmer bort vilken ordning jag ska göra saker på, viktigaste ingrediensen vid inköp, att sätta på ugnen i tid och att läsa färdigt meningarna i receptet innan jag agerar är en del av min brist i uppmärksamhet, koncentration, impulssivitet. Det är brister i mina exekutiva funktioner och mitt arbetsminne som birdrar till det. Bara vetskapen om detta kommer få göra att jag blir bättre på att försöka uppmärksamma saker. Jag kommer att hitta strategier för att förenkla för mig själv. För andra kommer det automatiskt. För folk med ADHD kommer det inte automatiskt, utan man måste lära sig medveten. 

 

Samma sak med automatiseringen. För andra kommer automatiseringen av sig själv. Man lär sig cykla och sen kan man cykla. För en person med ADHD är automatiseringen svår. Det tar längre tid och behövs fler repetitoner. Det är därför jag var sämst på alfabetet, sämst på multiplikationstabellen och sämst på simningen. Jag kände mig dum och korkad. Jag skämdes över att alla andra kunde 6 gånger 7 direkt. Medan jag själv kämpade som fan med alla tabeller i flera månader. Framför allt med 6an, 7an och 8ans tabell. De är fortfarande svåra för mig. Det var skönt att få höra det på ADHD-kursen, att jag inte är dum, jag behöver bara mer repetion och mer övning.