Waterpark

Jag, min man och min bror vad och badade idag i en vattenpark. Det var mest turister från andra mellanösterstäder än denna som den låg i. Det var många saker som får mig att tro att folket här är korkade och dumma i huvudet (ex hur man beställer mat, hur kösystem inte finns, hur ritningen på omklädningsrummen såg ut, hur marken på två ställen var extremt hala när det är blöt så att jag ramlade och skadade min handled, hur det står med saker på en meny i en restaurang men man beställer drycken i en helt annan del av parken o.s.v) men jag är så himla glad över att män och kvinnor badade ihop. Det var absolut flest män där, men det var en hel del kvinnor också. Dock fullt påklädda. Männen hade bara badshorts (de fick inte ens komma in i badområdet med t-shirt på) men kvinnor hade byxor eller leggins, t-shirt eller tröjor och vissa hade slöja. Många hade t.o.m. jeans. Såg väldigt obekvämt ut. Jag hade badräkt och badkjol, leggings under och t-shirt över.
 
Det var så skönt att bada, jag kände mig fri i vattnet. Fri från värmen, fri från svett, fri från män som glor (nästan hela tiden i alla fall). Åh! Hade det varit lite billigare hade jag gått dit en gång till innan jag åker hem till Sverige. Eventuellt gör jag det ändå. Jag ville bada några timmar till. Men min svenska man fick hitta sig en skugga och vila då han redan bränt sig efter två timmar och efter ytterliga två tröttnade min bror på att vi inte kunde åka fler rutschbanor än de vi åkte. Det fanns ganska många men det krävdes att man hade en sån här gummiring och alla dem var occkuperade av en massa folk som vägra släppa ifrån sig dem även när de vilade/åt/inte använde dem. Så vi hade bara tre rutschbanor att välja på och brorsan tröttnade. Jag vill bara simma runt och åka om och om igen.  Svalkande och skönt. Det positiva med att alla andra hade gummiringar var att rutchbanorna som inte behövde ringar hade knappt någon kö. Underbart ju!
 
Extra kul (och ganska sorgligt egenltigen) var det när folk blev förvånade och imponderade över mina simkunskaper. Och jag som ogillar djupt vatten (blir rädd och får panik, har tidigare varit nära på att drunka i havet) älskade hur jag bottnade precis överallt. Eftersom de flesta här inte kan simma är det tvunget att ha det så. Yeay!
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

vardagochtankar.blogg.se

Personligt, vardag, frustrationsutbrott och lite ADHD.

RSS 2.0