På senaste tid har jag känt mig väldigt kompetent och duktig. Både gällande skolan, klientarbete och allmänt över hur jag är som människa (sista punkten kan behöva ett eget inlägg). Visst är jag trött och hängig och ibland lite ledsen men jag har känt mig kompetent, bra och tillräcklig mer än på länge.

 

Efter varje session jag haft med min klient på senare tid har jag varit glad och känt mig uppåt. Främst på grund av de framsteg jag ser i terapin och de resultat klieten uppnåt men också på grund av mig själv och mitt arbete. Jag är stolt över mig själv och vad jag lyckats åstadkomma. Det är en ny upplevelse för mig, att tro på mig själv, att lita på mig själv och mitt omdöme. 

 

Idag hade vi ett avslutningssamtal och terapin avslutades. Jag fick en gåva och många fina, motiverande och värmande ord som fick mig att skutta tillbaka till personalrummet och le som en dåre. Det kändes bra. Förutom det har jag skrivit en bra behandlingsrapport, haft ett fint möte med min handledningsgrupp och haft en fin vän på besök som jag åt middag och drack vin med. 

 

Att jag gör saker som får mig att må bra, att jag tar vara på min tid och inte slösar bort den på samma sätt som tidigare och att jag validerar och bekräftar mig själv när jag lyckats åstadkomma något istället för att straffa och tycka illa om mig själv över sådant jag inte lyckats med har lett till att jag mår bättre. Så klart. Det talar ju för sig själv. Jag upplever att jag visst är värd att vara bra och att jag visst är värd att lägga min tid på saker som får mig att må bra och mindre tid på saker som får mig att må dåligt eller tveka på mig själv. Inte alltid lätt så klart men övning ger färdighet. 

 

Idag vill jag klappa mig själv på axeln för att jag är så jävla bra :).