Idag hade vår grupp sista handledningsmötet men klienthandledningsgruppen. Det var fint och jag var mest glad. Dels för att jag har lämnat in en, enligt mig själv, riktigt bra behandlingsrapport. Jag är så himla stolt över mig själv. Solen sken och vädret var alldeles perfekt, särkilt när vi satt på innergården där det inte ens blåste något. 

 

Vi fick småanteckningsblock i present där vi var och en skrev ner någon fin hälsning till varandra. 

 

En kommentar jag fick var att jag var världens finaste brud (alltså inte tjej, utan brud som när man gifter sig). Den finaste kommentaren jag fick var att hen är övertygad om att jag kommer att bli världens bästa terapeut. Min största bekräftelse var från handledaren som skrev att hon nu förstår hur mycket jag har kämpat och hur tufft det varit i perioder (antar att hon syftar på min diagnos) följt av en mängd fina egenskaper hon sett hos mig i klientarbetet. En  hälsningar avslutades med att jag är en fantastisk människa, vän och förebild. Jag undrar hur hon definierar vän, jag tycker att det är ett starkt och betydelsefullt ord som kategoriserar människor man vill ha nära, man vill ha kontakt med och som man litar på. Vi har aldrig pratat i telefon eller knappt kontaktat varandra på fritiden. Hen är en superfin person och jag hänger gärna med henom men vet inte om "vän" är det rätta ordet. 

 

Jag ska försöka att inte tro att det är fina ord med noll mening. Jag ska ta till mig av dem och tänka att människor inte skriver nonsens för att det låter fint. De flesta är väl ändå ärliga gällande kommentarer. Självkritisk som jag är läser jag vissa stycken skeptiskt. Men jag tror ändå på att jag är en geniun, fin person men härlig personlighet. Att jag är engagerad och omtänksam. Och att jag kommer att bli en bra terapeut.